Akuten igår, VUL+UL

Ja dagen igår blev allt annat än jag tänkt mig.
Vaknade med lite värk i svanken men inget ovanligt. Jag gick till jobbet, väl där fick jag ont i magen efter bara 60 min med min kund. Jag gjorde klart behandlingen och Elin kunde ta min nästa kund så jag fick lägga mig ner i mitt rum. Jag säger bara tur vi har sköna behandlingssängar på jobbet! Det kändes lite bättre men jag kände mig helt förtvivlad och rädd...är det så här det känns med sent missfall?! Ont är inget bra!
Ringde till min barnmorska som sa att eftersom det inte gjorde ont då jag låg ner borde det inte vara bebis som inte mår bra. Frågade om jag ville komma in så hon kollade magen men eftersom jag legat ner 2 h kändes det bättre så jag avstod och hon sa att jag skulle åka in på gynakuten vid mer smärta.
Jag fixade inte att vara på jobbet, en stund uppe och smärtan ökade massor!
Hem och jag sov middag i 2 h, vaknade och steg upp MEN vad ONT det gjorde i magen! Rädd!
Jag vill inte detta! Klarade iaf att hämta Johan på flyget och vi åkte direkt till Akuten!

Där fick vi hjälp fort, väntade bara 60 minuter tills vi fick träffa gynläkaren som kände och klämde, gjorde VUL samt vanligt UL och var det som en dröm där jag låg och kramade Johans hand av rädsla att de skulle visa fel, med där låg ju våran lilla älskling och rörde sig, hjärtat slog så fint! Vilket mirakel! Blir tårögd bara jag tänker på det. Bebis mådde så bra och inte var det den som var sjuk...det är det ju du som är som gynläkaren sa. Bebis går det ingen nöd på! Å så underbart härligt! Jag sa det, det får vara vad det vill med mig bara bebben är ok! Han trodde det var blindtarmen?!

Under väntan i akutrummet efter gynläkaren hade gått fick bebben världens ryck, Det blev liv i luckan som vanligt sent på kvällen och den verkar ju "visa" sig som mest då Johan kommer hem :) Det sparkades och gjordes en massa rörelser, jag kände, Johan kände men framförallt vi såg de små sparkarna då jag drog upp tröjan. Små snabba "bucklor" ut från magen! Ååå vad mysigt! Höll på länge och jag kände den då och då ända fram till 02.00 då jag somnade!

Därefter blev det en lååång väntan inne på rummet,  jaha ska jag operera mig inatt nu eller?! Efter 3 h kom en kirurgläkare och sa att jag hade njursten efter att jag förklarat smärtan. Jag frågade om blindtarmen...nej nej sa han då skulle jag inte kunna trycka ner mitt finger här och så tröck han på magen, han sa att jag skulle ha skrikit av smärta. Men eftersom jag hade ont ända från ryggen (i höjd med njuren) och att smärtan fortsatte fram på magen och sneddade ner mot ljumsken och ner. Men vilken smärta! Han sa det är bara åka hem, ta voltaren om det är ok med graviditeten att göra det, och vila. Stenarna kommer ut av sig själva. Man får ha ont på vägen.
Ja inte trodde jag att man skulle bli lättad av att få veta att man har njusten!
Det kunde inte göras någon röntgen och fastställa njursten eftersom jag var gravid och han var så säker på att det var det så det fanns inget annat att fundera över enligt han :)
Jag tog iaf voltaren innan jag lade mig, läste på förp att man inte bör äta dem under graviditetens sista 3 månader så det verkade vara lugnt för vår del då. Ska ringa barnmorskan idag för att extrakolla ändå :) jag lyckades somna och vaknade 06.40. Nu är jag pigg för tillfället men det smärtar fortfarande fast det känns iaf bättre. Inga hastiga rörelser! Och jag måste gå försiktigt...


Ska jag kissa ut sånna?! Inte skönt!
Men som jag sa till kirurgen: Det ska ju kunna komma ut ett barn och det ska ju också gå!
Dock inte genom urinröret men ändå, det lär iaf kännas mer :) 

Njursten är en sjukdom som drabbar ca 10 % av männen och 3 % av kvinnorna i Sverige.[källa behövs] Förekomsten av olika typer av njursten varierar i olika delar av världen. I Europa är stenar med högt kalciuminnehåll vanligast. Stenarna kan vara av varierande storlek. Stenar fastnar framför allt på tre ställen: Vid ingången från njure till uretär, där uretären passerar iliacakärl eller vid ingången till urinblåsan. Njursten kan leda till sekundära sjukdomar såsom hydronefros samt pyelonefrit.

Symtomen beror på typ och storlek av njursten. Oftast har personen med njursten kraftig smärta i flankerna. Smärtan kommer plötsligt, kan bli mycket stark och utlöser ofta yrsel, kallsvettning och ibland lättare kramper som i värsta fall kan göra det tyngre att andas. När stenen passerar urinblåsan känner patienten ofta huggkänslor. Patienten kan även lida av hematuri.

Det som är typiskt för njursten är att smärtorna oftast kommer sent om kvällarna, nätterna eller tidig morgon. Det är inte helt klarlagt varför smärtorna oftast kommer vid dessa tidpunkter men man tror att det beror på att kroppen vid dessa tidpunkter oftast är vilande och ingen vätska ser till att stenen/stenarna rör sig.

För att ställa diagnos görs urografi eller datortomografi, eng. CT, dessa är de bästa undersökningarna för att hitta njurstenen/stenarna. Undersökningen behöver inte nödvändigtvis göras i det akuta skedet utan den preliminära diagnosen ställs i första hand med hjälp av sjukhistoria och medicinskt status.

Smärtan är mycket kraftfull och behandlas vanligen med prostaglandinhämmande läkemedel såsom diklofenak. Prostaglandinhämmarna har direkta smärtlindrande effekter men man tror också att de verkar indirekt genom att dämpa urinproduktionen så att trycket i njuren minskar.

Vid mycket kraftiga smärtor kan det dock hända att exempelvis diklofenak inte hjälper och smärtlindring får då ges i form av spruta på vårdcentral eller på en akutmottagning. Oftast innehåller denna spruta morfin eller kodein vilket förutom att det lindrar smärtan också gör att musklerna slappnar av och att patienten känner sig yr och trött.

I ett tidigt skede kan patienten uppmanas att dricka mycket vatten. Det är dock inte alla läkare som uppmanar detta då alltför ökat vätskeintag kan öka trycket ovanför stenen/stenarna med risk för smärtattacker. Detta beror oftast på hur stora stenarna är. Vanligaste metoden för att lösa upp njurstenar är chockvågsbehandling, ESVL (extrakorporal stötvågs litotripsi). Stenarna lokaliseras med röntgen och vågor genereras som pulvriserar stenen. Kirurgi är idag mycket ovanligt i västvärlden.

I allmänhet passerar ca 90 % av alla stenar under 7 millimeter av sig själv i samband med toalettbesök. Skulle det dock visa sig att stenarna inte avgår av sig själv så kan man behöva använda sig av chockvågsbehandling.

www.wikipedia.org


Kommentarer
Postat av: Maria

Men vännen! Huvva så otäckt! Skönt att bebben mådde bra i alla fall, men ursligt att du ska behöva ha ont. :( Hoppas du känner dig bättre idag och att du får njuta lite av helgen nu när Johan är hemma.



Stor kram till dig!!

2011-03-04 @ 10:09:26
URL: http://mariaemb.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0