Äntligen har jag tagit tummen ur & skriver ner hur vår dag den 19:e augusti 2011 var!!
Kvällen innan kände jag molvärk i ländryggen, men det var ju inget ovanligt så jag anade inte att jag skulle vakna med värkar några timmar senare.
07.30 vaknade jag av en värk (som jag först inte trodde var en värk) Jag steg upp & gick på toa, tog mig lite fil då jag kände mig så himla hungrig. Då kom nästa värk...det bara pirrade i kroppen då jag började ana att det kanske var dags!! Jag gick & väckte Johan...sa att jag tror jag har värkar. De var fortfarande svaga, ungefär som mensvärk som kom & försvann efter 1 minut. Precis då jag väckte Johan rann det till något efter benet. Jag trodde det var vattnet som börjat sippra så vi ringde in till förlossningen som ville att vi skulle komma in för kontroll. Vi tog det lugnt, åt frukost & duschade innan vi åkte dit.
09.30 inne på förlossning för CTG & gyn för att konstatera vattenavgång eller ej. Det var inte vattenavgång, inte ens att det börjat sippra. Det var en riklig slempropp som fortsatt släppa & den kunde tydligen vara både vattnig & seg. Vi fick veta att jag var öppen 3 cm. Så jag frågade om barnmorskan trodde att vi skulle föda i helgen. Hon tittade frågande på mig & sa -Det kan bli i eftermiddag! Haha jag fattade nog inte riktigt vad som höll på att hända
Vi åkte hem & inväntade mer värkar...
Men först blev det förbi på H&M för att köpa ett par mjukisbyxor att ha på BB efter födseln. Fatta vi gick över 9 dagar & jag väntar tills värkarna börjat tills jag handlar det sista som skulle packas ner! haha På H&M strosade vi en snabbis & jag tog några värkar mellan klädhängen & passade på att betala mellan dem som nu kom med ca 7 min intervall.
Hemma blev det bad, äta några godisar, hängde över soffan under värkarna med Johan masserande på min rygg.
Vi åt lunch här hemma & när klockan blev 15 hade jag så ont att jag ville in för smärtstillande av något slag.
15-16.00 CTG på förlossningen, jag vara bara öppen 4 cm! Det hade ju knappt inte hänt nått ju! Fick veta att det var de segaste cm att öppnas. Vi fick ett rum & Johan gick till bilen & hämtade upp väskorna.
Vi fick tips på psykoprofylaxövning av en barnmorska...andningen hade jag...hon tipsade Johan att trycka ihop mina höfter varje gång jag andades ut vid en värk. Och som det hjälpte! Johan tog i så hans armar skakade :)
17.00 Jag valde att ta ett bad. Ett varmt ett men bara vatten till naveln. I rummet fick vi tända ljus & nedsläckt. Supermysigt. Jag satt ca 45 min & Johan masserade axlarna vid varje värk så jag skulle tänka på annat.
18.00 Nu hade jag bytt om till den långa vita rocken. Drack ett glas nyponsoppa & lite vatten. Jag tog några värkar till & bad hon kolla hur öppen jag var då jag upplevde att värkarna blivit kraftigare...hon sa 6 nästan 7 cm! Oj vad fort det gick! Och utan bedövning hade jag klarat det hittils!! Bad nu om någon slags bedövning. EDA kanske? Man märkte på barnmorskorna att de ogärna ville lägga den på min rygg då den är opererad. Blev tipsad att börja med lustgas på 60%, så fick det bli. Det hjälpte lite. Satt mestadels på sängkanten & tog värkarna med lustgasen.

19.00 Vattenavgång mitt i en värk, det bara small till & rann en massa! Jag sa till Johan att trycka på knappen så de skulle komma in. Nu var jag öppen 7 cm & ville ha mer bedövning. EDA? Hm de hade tips på en annan som barnmorskan redan pratat med en läkare att komma och lägga. Det fick bli bäckenbottenbedövning. Som lokalbedövning på båda sidorna & den läggs med spruta då man ligger i gynposition. Jag hade nu så tätt mellan värkarna så jag drog lustgas mest hela tiden. De sa att jag skulle ta bort den mellan värkarna men jag gjorde inte det. Då sa de till Johan att göra det. Och enligt han hade jag spärrat ögonen i han då jag insåg vad han skulle göra...Ta bort min just då bäste vän!! Aldrig i livet! De drog då tydligen ned den på väggen istället utan att jag visste det. :)
Det blev direkt skillnad på den sida hon började lägga bäckenbottenbedövningen på. Nu var trycket mer påfrestande men smärtan toppades av bedövningen. Skönt för jag ville ju egentligen inte ha EDA & hade skrivit det i min förlossningsplan. Är ju rädd om ryggen & tyckte inte alls det skulle kännas bra att någon skulle sticka en nål där bland alla mina skruvar & stag.
19.30 Shit vad det trycker på! Jag ville börja krysta men var bara öppen 8 cm! Det kändes hela tiden som hon var framme men barnmorskan sa att SNAAART är hon framme så du får krysta. Men hur var det möjligt!! Kändes ju som att hon höll på att trilla ut redan nu! haha
Jag stod på knä i sängen, drog lustgas och Johan matade i mig saft i sugrör & masserade ryggen med hjälp av barnmorskorna som tipsade.
20.00 Orkar inte stå på knä längre, försöker kissa men det kommer inget. Lägger mig på sidan & tar några till värkar...
20.30 Äh nu behöver jag inte lustgasen längre!! Jag fokuserade på att krysta för allt i världen då jag nu var öppen 10 cm!! Nu skulle hon ut. Jag längtade till smärtan var borta, tills att se henne, var hon frisk?, till den omtalade brickan med smörgåsar. Jag låg fortfarande på sidan & barnmorskerna höll fast i varsitt ben så de inte skulle glida iväg, en drog upp ett ben mot min mage varje gång jag tog i vid en värk. Johan såg allt...när huvudet började visa sig tills hon var ute. Jag kände med min hand på det håriga lilla huvudet som stod halvt ute. Oj vilka oanade krafter man har alltså, jag tog i under värkarna & mellan dem så de fick säga att jag skulle vila lite. Men nu var svårt att känna när värkan kom...de gjorde inte ont längre utan det var bara ett enormt tryck nedåt hela tiden. Oj vad det sved då jag tog i, barnmorskorna sprejade någon bedövningsspray så det skulle underlätta. Jag hade krystvärkar i 30 min...då kom hon tillslut ut! Fick sy 2 stygn, ett ytligt litet sår enligt barnmorskan.
21.00 Äntligen, vårat lilla underverk Melody 3570g & 51 cm lång. Skrikandes kom hon ut och lades på min mage. Johan klippte navelsträngen. Lyckan på topp! Var hon verkligen vår?!! Fantastiskt! Får tårfyllda ögon bara genom att skriva ner allt!
3 h efter förlossningen säger jag till Johan..-Så himla fantastiskt allt var! Jag är då inte rädd att göra om det. Kände mig stark & så duktig som fixat det och det var så himla magiskt hela dagen med nervositeten, smärtan lyckan, ja allt! Johan ville vi skulle försöka sova innan vi skulle prata om en till förlossning! haha vi sov knapp någonting den natten, låg bara & tittade & lyssnade på Melody att hon skulle ha det bra.